SammanfattningHemsedal är en turistdestination mellan Bergen och Oslo, Norge. Deras vision är att vara Skandinaviens mest attraktiva resmål för fjällsport och unika kulturupplevelser. Att söka skapa en hållbar turismutveckling, genom en enhetlig definition av begreppet samt genom lämpliga verktyg, anser författarna är av betydelse för Hemsedal. Detta för att vara konkurrenskraftiga nog till att göra anspråk på titeln Skandinaviens mest attraktiva resmål, samt för en fortlevnad av destinationen. Hemsedal bör vara ekonomisk, ekologisk samt sociokulturellt långsiktigt hållbar.

Turism a?r en allt mer va?xande bransch vilket betyder att allt fler omra?den satsar inom destinationsutveckling. Ma?let med fo?ljande studie a?r att underso?ka hur lokalbefolkningen ser pa? turismen, hur de ser pa? utvecklingen i omra?det, som na?got positivt eller negativt och vilken image av turismen som de ser inom de tva? kommunerna. Det har inte gjorts na?gon tidigare underso?kning kring lokalbefolkningens attityder till turismutveckling i Svenljunga eller Tranemo..

Avsikten med denna uppsats var att undersöka och ta reda på vad hållbar turismutveckling innebär för Gotland och hur turism mer specifikt påverkar Gotlands arbete med att ernå en långsiktig och hållbar utveckling. Mina frågeställningar blev därför:1. Finns det en gemensam definition för hållbar turismutveckling på Gotland, och hur ser den då ut?2. Hur ser arbetet med att skapa en hållbar turismutveckling på destination ut mer specifikt?3. Är/utgör turismen och Stockholmsveckan ett potentiellt hot mot hållbar utveckling för destinationen i allmänhet?4. Om så, är detta något som destinationens aktörer och intressenter har tagit i beaktning och vilka åtgärder finns/görs för att motverka detta?För att besvara dessa frågor har jag genomfört en kvalitativ fallstudie innehållande intervjuer och granskning av diverse litteratur inom ämnet. Informationen har sedan analyserats utifrån mina valda teoretiska utgångspunkter vilka bland annat behandlar hållbar turismutveckling med utgångspunkt ur ekonomisk, ekologisk och sociokulturell hållbarhet, såväl allmänt som specifikt för Gotland. Jag har bland annat kommit fram till att Gotland idag har en relativt god syn på vad det innebär att arbeta mot en hållbar turismutveckling, vilken även kan ses i deras utvecklingsprogram, arbeten och satsningar inom regionen.

I min studie undersöker jag vad det är som kan forma innehållet i gymnasieskolans turismutbildningar, -dels med hjälp av tidigare forskning och dels genom en egen intervju med turismlärare. I intervjuerna har jag undersökt lärarnas inställning till vilken möjlighet de har till att undervisa i hållbar turismutveckling och om de i så fall gör det. Jag har dessutom undersökt huruvida deras yrkes- och studiebakgrund kan förklara om de undervisar i hållbar turismutveckling eller inte. Min analys av lärarnas svar bygger på lärarnas praktiska teori alltså lärarnas värderingar om nödvändig kunskap samt lärarnas personliga erfarenhet från ämnet och elevernas kunskap. För att få fram hur turismutbildningen formas har jag dels sett hur Skolverket samt branschorganisationer och den turismpolitiska debatten formar kursplanerna. Dock visar mitt resultat att det är lärarna som formar utbildningen i slutändan för det är lärarna som tolkar och väljer sin undervisning utifrån den praktiska teori som de har..

 Innovationer kan beskrivas på många olika sätt. Inom vetenskapen är det ett begrepp som är väl diskuterat, men någon exakt och direkt definition finns inte. Däremot är de flesta vetenskapsmän och även turismaktörerna i Kalmarregionen överrens om att det handlar om någonting nytt. Det kan även vara att förnya en redan befintlig produkt eller att skapa något nytt som ger ett nyhetsvärde för kunden. Det finns olika kategorier av innovationer, det är produktinnovationer, processinnovationer, managementinnovationer, logistiska innovationer samt institutionella innovationer.

Klimatförändringen hotar påverka oss dramatiskt om vi inte göra något nu. Vi människor uppmuntras till att byta till miljövänlig el, åka kollektivtrafik och att sopsortera. Tidigare hölls denna debatt bort från turismen, men allt eftersom debatten har vuxit har även turismen börjat påverkas. Det förutspås att turister i allt större utsträckning kommer börja välja resmål utefter dess miljöpåverkan och därav kommer de destinationer som arbetar aktivt med miljöfrågor att vinna konkurrenskraft. Den del inom den svenska turismen som är starkt hotad av den eventuella klimatförändringen är vintersportdestinationer.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka om den image som ett resebolag vill skapa med hjälp av platsmarknadsföring uppfattas av resenärerna.Frågeställning: Hur marknadsför resebolag ett specifikt resmål? Hur uppfattar resenärer platsmarknadsföringen av ett specifikt resmål? Varför väljer resebolag att ha en hållbar inriktning?Metod: I föreliggande studie har insamlingen av det empiriska materialet gjorts via kvalitativa metoder, en semistrukturerad telefonintervju med Apollos Marknadsföringsansvarige och tre stycken gruppintervjuer med ett slumpmässigt urval av deltagare, som motsvarar Apollos kunder.Teoretisk referensram: Studien har utgått från teorier och tidigare forskning som gjorts kring Platsmarknadsföring, imageskapande åt en destination, hållbar turismutveckling samt olika marknadsföringsstrategier.Sammanfattad slutsats: Utifrån min undersökning av ett resebolags marknadsföringsstrategi åt ett specifikt resmål som har tolkats av resenärer kan ett konstaterande göras att effekten av marknadsföringen genomgående mottogs positivt av resenären dock inte inom området hållbar turismutveckling. Min slutsats av undersökningen visar att Apollos främsta utmaning är att konkretisera sitt ansvar av en hållbar utveckling av resmålet Tobago..

Natur och kultur skapar grunden för turism och turistisk utveckling. Runt om i landet finns idag ett stort antal olika natur- och kulturområden som bidrar till utveckling samtidigt som natur- och kulturvärden skyddas. Ekoparker är Sveaskogs benämning på ett sammanhängande skogslandskap med höga naturvärden och är ett förhållandevis nytt tillskott till natur- och kulturskyddet i Sverige. Några av ekoparkerna är intressanta för turism och turistisk utveckling, däribland Ekopark Böda. Ekopark Böda som invigdes 2006 ligger på norra Öland.

Natur och kultur skapar grunden för turism och turistisk utveckling. Runt om i landet finns idag ett stort antal olika natur- och kulturområden som bidrar till utveckling samtidigt som natur- och kulturvärden skyddas. Ekoparker är Sveaskogs benämning på ett sammanhängande skogslandskap med höga naturvärden och är ett förhållandevis nytt tillskott till natur- och kulturskyddet i Sverige. Några av ekoparkerna är intressanta för turism och turistisk utveckling, däribland Ekopark Böda. Ekopark Böda som invigdes 2006 ligger på norra Öland.

Hållbar turism är ett högaktuellt ämne som berör alla involverade aktörer inom turism. Konceptet kan tillämpas på alla geografiska nivåer och det grundläggande syftet är att minimera turismens negativa effekter samt att maximera dess positiva effekter. Sedan ?Brundtlandrapporten? har begreppen hållbar utveckling och hållbar turism behandlats i en stor mängd litteratur samt varit föremål för många diskussioner och debatter. Trots detta är båda begreppen och många av dess definitioner komplexa, otydliga och svåra att operationalisera.

Turismnäringen betraktas idag som världens största näringsgren och World Tourism Organisation förutspår att näringen kommer att fortsätta växa i framtiden. Turismnäringens omsättning är betydelsefull då den bidrar med sysselsättning och arbetstillfällen. Den svenska turismpolitiken har till mål att skapa en hög attraktionskraft för Sverige som turistland samt en turistnäring med långsiktig konkurrenskraft. Syftet med uppsatsen är att undersöka vad som skapar en turistattraktion, samt på vilket sätt det går att varugöra den och sälja den till turister. Uppsatsen syftar ytterligare till att ta reda på hur kommunerna i Örebro län arbetar med turismutveckling i syfte att skapa och utveckla turistattraktioner. Jag har försökt hitta samband mellan tidigare forskning och enkät- och intervjusvaren för att uppsatsens syfte ska uppfyllas.

Denna uppsats avser att jämföra den infrastrukturella utvecklingen mellan Stockholms skärgård och de grekiska Kykladerna. Syftet är att undersöka hur viktig infrastrukturen, med fokus på transport, är för en destinations utveckling. Uppsatsen grundas på idén om att Stockholms skärgård inte lyckats utvecklats till en lika självklar destination som Kykladerna, trots den liknande geografiska strukturen. Vi satte oss in i ämnet genom att dels studera tidigare forskning och dels genom att utföra ett antal ?elitintervjuer?.

Studien har genom en metodtriangulering kartlagt svenska turisters mat- och dryckeskonsumtion på Koh Lanta och undersökt hur dessa kan påverka den lokala ekonomin med koppling till hållbar turism. Vidare har turisternas motivering till varför de konsumerar mat och dryck på olika platser samt deras medvetenhet om hållbar turism studerats.Syftet är att skapa en ökad förståelse för svenska turisters mat- och dryckeskonsumtion och undersöka hur medvetna de är om sin egen påverkan på destinationen Koh Lanta. Studien har i ett slutskede kommit fram till ett antal slutsatser. Bland annat har det konstaterats att svenska turister på Koh Lanta till större delen väljer att äta utanför hotellet de bor på, men att ju dyrare boendekostnad per person, desto oftare tenderar turisterna att äta på hotellrestaurangen. En annan slutsats är att medvetenheten om hållbar turism hos svenska turister är relativt hög, men att detta sällan präglar turisternas val och beteende.

Vi vill med denna uppsats tydliggöra sambandet mellan aktiviteter och de effekter KM kan tänkas generera. Genom en fallstudie på ett företag har vi undersökt hur aktiviteter kan påverka och generera KM-relaterade effekter. Sammanfattningsvis visar vår undersökning att de positiva effekter KM genererar som vi ville verifiera verkligen ses i projektarbeten. Dock visar undersökningen att det även kan framkomma negativa effekter vid användning av KM vilka vi anser att man bör beakta. Vår undersökning visade även att en effekt kan föranledas av en eller flera aktiviteter samt att en aktivitet kan föranleda en eller flera effekter.

Vi vill med denna uppsats tydliggöra sambandet mellan aktiviteter och de effekter KM kan tänkas generera. Genom en fallstudie på ett företag har vi undersökt hur aktiviteter kan påverka och generera KM-relaterade effekter. Sammanfattningsvis visar vår undersökning att de positiva effekter KM genererar som vi ville verifiera verkligen ses i projektarbeten. Dock visar undersökningen att det även kan framkomma negativa effekter vid användning av KM vilka vi anser att man bör beakta. Vår undersökning visade även att en effekt kan föranledas av en eller flera aktiviteter samt att en aktivitet kan föranleda en eller flera effekter.